Under det senaste decenniet så har digitaliseringen och aktiviteten på sociala medier ökat explosivt. Med ökningen så kommer en ökad konsumtion och med en ökad aktivitet, ökar också kravet bland företag att marknadsföra sig på sociala medier. De använder medie-plattformar för att nå ut med deras produkter till potentiella köpare, som oftast är ungdomar. Sätten för företagen att framställa sin produkt har, i och med digitaliseringen, behövt utvecklas för att anpassa sin marknadsföring till de nya plattformarna. De behöver locka den ungdomliga publiken att konsumera deras produkt. En litteraturstudie gjord på Luleås Tekniska högskola visar att svenska ungdomar år 1999 uppskattades konsumera och spendera 60 miljoner kronor på mestadels kläder, smink, spel och skor. Detta eftersom att reklamen ständigt utvecklas. Reklamen- och marknadsföringen utformas efter målgrupp och blir mer och mer individanpassad. Dagens samhälle blir också mer och mer uppbyggt på konsumtionen. Vi köper, handlar, spenderar pengar, säljer och tjänar pengar och det visas, från olika typer av forskning, att ungdomar är den åldersgrupp som blir mest exponerad för sådan ‘konsumtionshets’.
Syfte:
Syftet med detta gymnasiearbete är att undersöka hur reklam kan påverka och ha en inverkan på ungas konsumtion, specifikt som går Lerums Gymnasium. Jag vill ta reda på om ungdomar 15-19 år konsumerar i större en utsträckning på grund av reklam och annonser som uppkommer på sociala medier, tv eller radio, och vad specifikt det är som gör att ungdomar konsumerar utifrån reklam och annonser.
Metod:
För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvantitativ, skriftlig enkätundersökning om hur unga personer, 15-19 år, ser på reklam och hur de själva tror sig påverkas. Enkäten genomfördes digitalt och skickades ut till 150 ungdomar, 15 till 19 år, på Lerums Gymnasium. Jag skickade ut enkäten till klasser inom både samhällsprogrammet och ekonomiprogrammet, och av dem svarade totalt 39 stycken. Resultatet av enkätundersökningen jämfördes sedan med tidigare forskning, för att få reda på om ungdomar på Lerums Gymnasium påverkas av reklam och marknadsföring, precis så som tidigare forskning antyder, och vad det är som påverkar. Jag kommer också ta reda på om resultatet från min enkätundersökning skiljer sig åt från tidigare forskning och vad det är som skiljer sig.
Metoddiskussion:
För att enkäten skulle bli mer omfattande kunde jag möjligtvis ha skickats ut till fler klasser och fler inriktningar på skolan, för att öka trovärdigheten och mångfalden av svar. Jag har endast skickat ut enkäten till samhällsprogrammet och ekonomiprogrammet, trots att det finns många andra program på Lerums Gymnasium.
Jag hade också kunnat skicka ut enkäten till andra skolor i regionen alternativt i hela landet, samma eller andra inriktningar. Det hade skapat en annan slags mångfald, eftersom att personer har olika förutsättningar, ofta baserat på uppväxt. Elever på Lerums Gymnasium kan ha en tendens att, i hela deras liv, ha bott i Lerum, gått i skolan i Lerum, spelat fotboll i Lerum och därmed också fått samma uppfattning om saker. Synen på reklam och marknadsföring kan vara en sådan sak som personer, med olika uppväxter, kan bilda olika uppfattningar om. Det kan handla om att personer uppväxta i en, till exempel, fattigare ort, har inte exponerats lika mycket för Influencer marketing (3:7) eller reklam på tv, radio och sociala medier. Många frågor i enkäten kom inte heller till användning, vilket möjligen skapade sämre validitet på de frågor som jag verkligen hade användning för. Då kan de svarande upplevt enkäten som mer omfattande och inte lika lätt-besvarad, eller möjligtvis lagt för lite tid på de “viktigaste” frågorna. Enkäten bestod av både kryssfrågor och fritextfrågor. Jag upplever att kryssfrågorna gav bättre och tydligare svar, eftersom att fritextfrågor, i vissa fall, behövde längre svar och hade då en risk till att bli mindre tydliga. Det var också lättare att se mönster och skapa en översikt av svaren, samt sammanställa resultaten från kryssfrågorna. Fritextfrågorna var både fritt formulerade och mer strikt formulerade. Till exempel, så nämnde jag exempel på vad de svarande hade kunnat svara på en fråga, vilket jag också ser i svaren. Många har svarat med de svaren jag gav som exempel i frågan. Det kan ge sämre validitet, eftersom att svaren, möjligtvis, då inte kommer ifrån dem och isåfall blir påverkade av mina exempel.
Frågeställningar:
1. Upplever unga 15-19 år i Lerum att deras privata konsumtion påverkas på grund av reklam och annonser?
2. Vad är det som får unga, i Lerum, att köpa och konsumera produkter utifrån reklam?